Vitt puder... |
En ny måndag. Lite vitt låg kvar på
backen och termometern visade hela -10o i morse. Brrrr…
Nåja, man får väl vänja sig så
småningom.
En färd ner till stationen för att
hämta deltagarna. Vi skulle vara på hemmaplan och Camilla skulle komma och ha
gruppsamtal. Det var varmt och skönt i huset. Kaffebryggarna kom igång och
bordet dukades med frukosten. Vi har det så trivsamt i vårat kök.
Lite längre fram på förmiddagen så
hade det blivit något varmare, lite drygt -4o , nästan kvalmigt va?
Camilla och gruppen gjorde någon bensträckare vid halvtid ungefär. Lite frukt,
vatten, ett och annat toalettbesök sen körde de igång igen.
Håkan och Catrin, en av åhörarna |
Tisdag morgon hade jag Catrin med
mig i bussen när vi åkte ner till stationen för att hämta deltagarna. Vårt mål
den här dagen var Hälleskogsbrännan, dvs. den delen av brandområdet som jag
gjort i ordning frö den s.k. brandturismen. Väl på plats så träffade vi Håkan
Kling från Skogsstyrelsen i Sala. Innan vi började vår färd genom området så
blev det frukost från buffén i bussen. Tur det finns en hatthylla att nyttja!
Smakade bra ute gjorde det. Även om det inte var så kallt som under gårdagen så
var det ändå lite ruggigt. Mycket för att det blåste en del.
Vi kom iväg och åkte en bit och med
bilen passerade vi områden som var svarta av branden. Håkan lotsade oss och
efter ett tag så gjorde vi ett stop. Fina parkeringsplatser har man
iordningställt. Vi tittade lite på den växtlighet som gick att se. Det tunna
snötäcket som fanns kvar förtog kanske lite av de upplevelserna. Fast å andra
sidan så är vi ju snart inne i december och då brukar vi ju inte ha så mycket
växter kvar någonstans. Vi fortsatte efter en stund och det var nog ganska
skönt att komma in i bilen ett litet tag för kallt var det. Sen ytterligare ett
stop. Där fanns rester av en kolarkoja och kolmila. Det är ju så att många
kultur och fornlämningar har blottats efter branden som man inte hade en aning
om att det fanns tidigare. Så det kommer säkert att bli en del intressanta
utgrävningar skulle jag tro.
Vid kolmileplatsen sa vi hejdå till
Håkan. Stort TACK för guidningen! Kanske en del av deltagarna kommer att
återvända när det börjar grönska för att se skillnaden på området. Det finns
faktiskt grillplatser som man gjort i ordning.
Martin gör ett reningsverk av en burk |
Sen tar vi ett hopp till torsdag.
Onsdagen så hade vi som jobbar i Samordningsteamet annat för oss. Så äntligen
torsdag och dags att träffa gruppen igen. Nere vid stationen väntade Martin
Klenz från Skogsstyrelsen i Sala, en fulltalig grupp och sedan även Carina vår
arbetsförmedlare i projektet.
Färden gick mot Dingtuna, en bekant
plats sedan förra veckan. För Martin var det ett nytt område. Överlevnad stod
på schemat men innan dess så skulle vi äta frukost som vi blev bjudna på.
Den första delen av Martins
kunskaper och överlevnadstips fick vi ta till oss inomhus. Först och främst på
grund av vädret, +o visserligen men ska man stå stilla ute och
lyssna så blir det kallt och då brukar inte koncentrationen och lyssnandet vara
på topp.
Martin berättade hur man gör
reningsverk av någon upphittad aluminiumburk, fånga fisk med hjälp av en
petflaska, visselpipa av aluminiumburk, tändmaterial mm.
En pagodeld ska det bli |
Praktiska övningar att göra upp eld
det gjorde vi utomhus. Det gnistrade för fullt om tänd stålen och eld blev.
Carina och flera av deltagarna var riktigt duktiga.
Vi blev sen bjudna på lunch. Det
var vegetariskt och jätte gott. Så gott att vi fick det nedskrivet för att
kunna åter uppleva dom smakerna.
Stort TACK till Martin och våra värdar under den här dagen!
Nu är det alltså halvtid. Fyra
veckor har gått av de åtta som gruppen och jag får tillbringa tillsammans.
Ha nu en Trevlig 1:a advent! Håll i
er för det kommer att bli blåsigt sägs det!
Gret-Lis